Ibland kan en recension av ett konstnärligt verk bli en förlängning av själva verket genom sin pregnanta stil och språkliga innovation. Det händer i dagens Expressen när Margareta Sörenson sett Pontus Stenshälls uppsättning av “Romeo och Julia” på Nynäs slott i Sörmland. Själv hade jag inte möjlighet att vara med på gårdagens premiär, så jag får tills vidare nöja mig med Sörensons poetiska omdömen – som här: “Inte mycket av Shakespeares text är kvar, men den finns och glittrar till som frisk dagg på rosorna i det törnsnår av den knagglighetens estetik som är typisk för Moment (teater).”
Vad jag förstår är intrigen förflyttad till en romsk Julia och “sjåpgrisen” Romeo som dessutom är rik. Musiken glider mellan Simon Steensland, Dylan och Disneys “Bella Notte”. Allt detta är “Litet och fult, men med en storslagen loppighet som vilar skönt i musikens famn.”
Fem getingar till Margareta Sörenson för det svängiga bildspråket!
