När jag läste äldre engelska på GU för ganska exakt 40 år sedan fascinerades jag av två perioder i den engelska litteraturens historia; dels Shakespeare och renässansen med författare som John Donne och Andrew Marwell, dels Romantiken med dess “forrunner” den oförliknelige Wiliam Blake, första generationens romantiker med William Wordsworth och Samuel Coleridge och andra generationens med John Keats och Percy Shelley.
Ja, ni ser, så sent som för 40 år sedan uppmärksammades i princip bara manliga författare i en fördjupningskurs om äldre engelsk litteratur. Men det har blivit bättre! Mary Wollstonecraft var en betydande författare som rest runt i världen, och nådde även Göteborg och den svenska västkusten på sina resor. Hon har gift med författaren William Goodwin och tillsammans fick de dottern Mary, som rymde från hemmet med sin styvsyster Claire och Percy Shelley. Till slut skrev hon också en roman som vida överskridit alla andra engelska romantikers försäljningssiffror – Frankenstein or The modern Prometheus som kom ut 1818.
När nu Stadsteatern sätter upp Mary Shelley, skriven och regisserad av Sisela Lindblom och med scenografi och kostymdesign av Kajsa Hilton-Brown slår det mig hur oväntat samtida de unga romantikerna känns när man ser sig omkring i vår värld just nu. Romantikerna var de första som på ett par hundra år smög in orden “jag” och “mig” i sin poesi och öppnade ett inre som dolde både tigrar, spökskepp och extatiska tidsupplevelser av antika, grekiska urnor.
När vi igår åt middag på en restaurang nere på Magasinsgatan (Tavolo, om någon undrar) satt det ganska nära en grupp unga kvinnor. De hade alla moderiktiga frisyrer och kläder och emellan rätterna var de allihop upptagna med att ta selfies, som högst sannolikt lades upp på respektive personers Instagram-konton. Sociala medier är förstås inte den enda företeelse som får mig att tänka på Romantiken. En annan rätt typisk sak är nog även elsparkcyklarnas odödliga användare som obekymrade om trafikregler och säkerhet glider omkring på trottoarer och starkt trafikerade gator eller viljan att resa runt jorden för att ha gjort det, eller varför inte skriva en roman om sig själv – en företeelse just nu är i centrum för kulturdebatten.
Så i någon mening kanske man kan säga att det romantiska, självförbrännande jaget nu har återvänt i digital form och kanske paret Shelly har mer att säga oss idag än på många år? Tanken slog mig går och den dröjde sig kvar.
Fredag den 22 september kl 19 är det urpremiär för Mary Shelley på Göteborgs Stadsteater!
